Jellicoe Road - Melina Marchetta

Titel: Jellicoe Road
Författare: Melina Marchetta
Serie: -
Sidor: 419
Omläsning: Ja 

At age eleven, Taylor Markham was abandoned by her mother. At fourteen, she ran away from boarding school, only to be tracked down and brought back by a mysterious stranger. Now seventeen, Taylor's the reluctant leader of her school's underground community, whose annual territory war with the Townies and visiting Cadets has just begun. This year, though, the Cadets are led by Jonah Griggs, and Taylor can't avoid his intense gaze for long. To make matters worse, Hannah, the one adult Taylor trusts, has disappeared. But if Taylor can piece together the clues Hannah left behind, the truth she uncovers might not just settle her past, but also change her future.

Jag läste Jellicoe Road för första gången i slutet av 2011 och jag älskade den av hela mitt hjärta. Nu, nästan ett och ett halvt år senare, var det dags att läsa om den, och gissa vad? Jag älskar den ännu mer den här gången!

Jellicoe Road är en helt enastående bok, och den består av två olika berättelser som till sist vävs samman som en. Första gången jag läste boken var jag aningen förvirrad de första 60-70 sidorna, och jag känner att jag hittade ett helt nytt djup i historien denna gång nu när jag redan vet hur allting hänger samman. Båda berättelserna är lika vackra som tragiska, och jag kan omöjligt bestämma vilken utav dem som är min favorit. De berör mig ända in i själen och jag vet ingen annan bok som fått mig att känna så som Jellicoe Road får mig att känna.

Karaktärerna är alla helt fenomenala. Jag älskar Taylor, hennes mod och styrka är beundransvärd, jag älskar hennes utveckling och hur hon till sist hittar hem. Och Jonah Griggs..hur kan man inte älska honom? Jag skäms lite över att erkänna att jag hade glömt hur pass underbar han är, och jag är glad att jag fick lära känna honom på nytt.
Jag älskar Raffy, Santangelo, Jessa, Ben, Anson Choi, Hannah, Chloe P, The Mullet Brothers... bi-karaktärerna är så härliga och unika, och det spelar ingen roll hur pass liten del av berättelsen de än utgör, så tillför de något speciellt till handlingen.
Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara min kärlek till Narnie, Webb, Tate, Jude och Fitz, så jag nöjer mig med att säga att om det bara fanns en berättelse i hela världen jag skulle få ge ett lyckligt slut, så är det till dessa karaktärer och deras historia krossar mitt hjärta på flera sätt än bara ett.

Ett extra stort plus vill jag ge till Melina Marchettas språk, som är så otroligt vackert att bara det i sig gör boken mer än läsvärd.

Jellicoe Road har fått mig att skratta och att gråta. Den krossar mitt hjärta och den fyller mig med hopp. Det är en sådan makalöst fantastisk bok, att det är svårt att hitta orden som gör den rättvisa. Jellicoe Road kommer alltid att tillhöra mina absoluta favoriter, och jag rekommenderar den till ALLA!

Favoritcitat:

“Then he holds her and for a moment I hear total silence; that totally silent part of a cry that announces that the most horrible grief is going to follow. And it does, and he's muffling it, but I can hear and I want someone to come over and jab her with a sedative because its pitch pierces my soul.” 

“Someone asked us later, "Didn't you wonder why no one came across you sooner?"
Did I wonder?
When you see your parents zipped up in black body bags on the Jellicoe Road like they're some kind of garbage, don't you know?
Wonder dies.”  

“If something happened to me, whose face will be on the front page of the paper begging for me? Is a person worth more because they have someone to grieve for them?” 

“Don't you ever touch my car again," Santangelo says with the same fury he had on his face when Jonah Griggs made comments about his mother.
Raffy touches the car with her finger in a very dramatic way.
"You've just made our hit list," he says, getting a hanky out of his pocket and cleaning off some imaginary mark.” 

10 / 10