The Forever Song - Julie Kagawa

Titel: The Forever Song
Författare: Julie Kagawa
Serie: Blood of Eden #3
Sidor: 393

Spoilervarning! Boken ingår i en serie, spoilers från tidigare böcker förekommer.

Allison Sekemoto once struggled with the question: human or monster? With the death of her love, Zeke, she has her answer.

MONSTER

Allie will embrace her cold vampire side to hunt down and end Sarren, the psychopathic vampire who murdered Zeke. But the trail is bloody and long, and Sarren has left many surprises for Allie and her companions—her creator, Kanin, and her blood brother, Jackal. The trail is leading straight to the one place they must protect at any cost—the last vampire-free zone on Earth, Eden. And Sarren has one final, brutal shock in store for Allie.

In a ruined world where no life is sacred and former allies can turn on you in one heartbeat, Allie will face her darkest days. And if she succeeds, triumph is short-lived in the face of surviving forever alone.

Julie Kagawa tillhör mina favoritförfattare, och Blood of Eden är en av mina favoritserier. Efter det ofantligt spännande och smärtsamma slutet i The Eternity Cure så har jag längtat efter The Forever Song, och även om den inte var riktigt lika bra som jag förväntat mig, så var det ändå ett värdigt avslut på serien.

Handlingen var lika spännande och skrämmande som vanligt, och det var inte mycket som jag inte älskade. Den hade dock en del långsamma partier, och tyvärr tycker jag att det gjorde att farten blev lite för ojämn för min smak. Världsuppbyggnaden är lika fenomenal som vanligt, och Kagwa är verkligen en mästare på att skapa fängslande världar.

Allie har alltid varit riktigt badass, och en av mina absoluta favoritkaraktärer, men tyvärr tycker jag att hon tappade lite i The Forever Song. Hon gjorde en del dumma val, och det blev lite för mycket angst för min del. Dock tycker jag att hon tog igen allt i slutet, och jag är väldigt förtjust i den utveckling Allison har gjort sedan vi först träffade henne. 
Mina favoriter i den här serien är dock Kanin och Jackal. Kanin går bara från klarhet till klarhet, och jag absolut älskar Jackal med sin sarkasm och no bullshit tolerans. 

Så till några spoilertankar om karaktärer och slutet, markera för att läsa;
- Jag visste självklart att Zeke skulle vara ond där i början, men komma tillbaka till sig själv sen. Dock gick det fortare än jag trodde, vilket var väldigt positivt. Något jag inte gillade, och det som till största del drog ner på betyget, var dock Zekes reaktion, och hur länge han höll på och tyckte synd om sig själv. Det är något av det värsta jag vet, och det blev på tok för utdraget. Tacka vet jag Jackal.
- Den andra saken som drog ner på betyget var att det var aldrig några överraskningar (förutom den att Allie var en Master vampire), och jag var liksom beredd på att Kanin skulle dö. Det var väldigt ledsamt, men samtidigt har ju hans resa gått ut på att gottgöra för allt han gjort.
spoilers slut.

Slutet var väldigt bittersweet, men även alldeles perfekt för serien. Jag har inte kunnat önska mig mer av slutet, men ojämn takt och få överraskningar gjorde att jag inte kan ge den här boken lika högt betyg som jag gett de tidigare böckerna. The Forever Song är fortfarande en fantastiskt bra bok, och Blood of Eden kommer alltid att vara en av mina favoriter. Rekommenderas varmt.

Favoritcitat:

“I am proud of you, Allison Sekemoto,” he whispered as he drew back. “Whatever you decide, whatever path you choose to take, I hope that you will remain the same girl I met that night in the rain. The one decision for which I have no regrets.” 

“Seeing as this is probably my last hurrah, I don't suppose I could get you two bleeding hearts to massacre a village with me? For old time's sake." 

8,5 / 10