Författare: Shirley Marr
Serie: -
Sidor: 277
Let me tell you my story.
Not just the facts I know you want to hear.
If I’m going to tell you my story,
I’m telling it my way.
Strap yourself in...
Eliza Boans has everything.
A big house.
A great education.
A bright future.
So why is she sitting in a police station confessing to murder?
Not just the facts I know you want to hear.
If I’m going to tell you my story,
I’m telling it my way.
Strap yourself in...
Eliza Boans has everything.
A big house.
A great education.
A bright future.
So why is she sitting in a police station confessing to murder?
Den här boken hittade jag inne på Akademibokhandeln, och jag fastnade genast för omslaget. Jag har sett den på Goodreads innan, men hade ingen aning om vad det var för bok. Men eftersom den dessutom lät ganska spännande, så beslöt jag mig för att ge den en chans och fann att det faktiskt var en ganska bra bok.
Boken börjar med att Eliza berättar att hon är en mördare, och hon sitter anhållen på den lokala polisstationen. Man vet inte vem hon har dödat, eller vad som har hänt, men undan för undan så börjar hon att berätta sin historia och den är riktigt fängslande. Mer än så tänker jag inte säga, men handlingen var både gripande och spännande, och jag gillade den mycket.
Eliza är en intressant karaktär. Hon är rik, bortskämd, något av en mean girl, och hon är arg. Från början hade jag väldigt svårt för henne, men ju mer investerad i hennes berättelse jag blev, desto mer gillade jag henne. Boken bygger lite på den grekiska mytologins Erinyes, eller den romerskas Furies, och Eliza är arg av en anledning. När man får reda på varför, är det väldigt lätt att sympatisera med Eliza och hennes vänner, och jag kan förstå varför allt blev som det blev.
Jag är aningen osäker på vad jag tyckte om Elizas vänner, jag gillade helt klart Lexi mer än Marianne, men jag hade gärna velat veta mer om vad som hände dem sedan. Min favoritkaraktär var dock Neil, och honom tyckte jag mycket om.
Jag hade önskat mig lite mer av slutet dock, och det blev aningen för abrupt för min del. Dock tror jag knappast att, markera för spoiler --> Eliza eller hennes vänner kommer att hamna i fängelse, men jag ville ändå veta vad som sen. Och det var väldigt chockerande det här med Neil, jag gillade ju honom, spoilers slut. I övrigt så var Fury en ganska bra bok, och jag gillade den mer än vad jag först hade förväntat mig. Rekommenderas till dig som är okej med öppna slut.
Favoritcitat:
“Neil once told me you had to become a monster so that you didn't become
the victim of one instead. I don't care what anyone says. I believe
him.”
“I walked up to the window, raised my palm and pressed it against the
pane. It left a bloodied handprint. Through the red shape—my red flag,
my riot sign—I could see Neil staring at me.”
“Yes. Is that so hard to believe?” Is it because we’re girls? I want to say. You think a bunch of girls are not capable of something like this?”
6 / 10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar