Författare: Adrienne Kress
Serie: -
Sidor: 322
After six years of “angels” coming out of the sky and taking people from her town, 16-year-old Riley Carver has just about had it living with the constant fear. When one decides to terrorize her in her own backyard, it’s the final straw. She takes her mother’s shotgun and shoots the thing. So it’s dead. Or … not? In place of the creature she shot, is a guy. A really hot guy. A really hot alive and breathing guy. Oh, and he’s totally naked.
Not sure what to do, she drags his unconscious body to the tool shed and ties him up. After all, he’s an angel and they have tricks. When he regains consciousness she’s all set to interrogate him about why the angels come to her town, and how to get back her best friend (and almost boyfriend) Chris, who was taken the year before. But it turns out the naked guy in her shed is just as confused about everything as she is.
He thinks it’s 1956.
Set in the deep south, OUTCAST is a story of love, trust, and coming of age. It’s also a story about the supernatural, a girl with a strange sense of humor who’s got wicked aim, a greaser from the 50’s, and an army of misfits coming together for one purpose: To kick some serious angel ass.
Redan när jag hörde talas om Outcast första gången visst jag att jag måste läsa den. Jag menar, hon skjuter en ängel i ansiktet. När den sedan fick en väldigt bra recension av en av mina vänner på Goodreads så beslöt jag mig för att beställa hem den, och Outcast gjorde mig verkligen inte besviken.
Jag älskade handlingen och boken var oerhört rolig. Adrienne Kress har gjort ett utmärkt jobb och det är första gången jag känt mig lite rädd för änglar. Jag älskar sydstatsmiljön, och jag gillar att boken känns lite överdriven. Fastnar man för författarens humor kommer man definitivt att gilla Outcast.
Riley var en fantastisk karaktär och jag fullkomligt älskade henne. Hon var smart, rolig, tuff och allmänt härlig. Smått badass och väldigt äkta. Tyvärr var jag inte lika förtjust i Gabe..jag gillade 1950-tals stilen, men han blev lite för mycket. Jag gillade aldrig romansen, men var väldigt glad över att det inte var någon insta-love.
De övriga karaktärerna gillade jag mycket, allra helst Lacy och Wild Frank.
Jag har sett många som klagade på slutet, men jag gillade det. Möjligheten finns såklart för en uppföljare, men jag nöjer mig gärna som det är. Markera för spoilers --> Eftersom jag aldrig föll för Gabe, och eftersom jag älskar när bästa kompisar blir kära så tyckte jag att slutet var alldeles perfekt. spoiler slut. Och dessutom så gillar jag verkligen att författaren vågade skriva ett sådant slut.
Outcast var en riktigt, riktigt bra bok..spännande och oerhört rolig. Gillar man inte humorn faller den dock platt och jag kan tänka mig att den inte är för alla. Jag har även författarens andra bok, The Friday Society hemma, och ser fram emot att läsa den...jag vill ha mer av Adrienne Kress.
Favoritcitat:
“I believe instinct took over because the shotgun fired in the opposite direction, and he disappeared.
'Good effort'.
"I don't think sarcasm is helping your situation right now!" I called out at no one as I racked my second round. The sound was comforting.
He reappeared maybe ten feet away in front of me. I heard laughing in my head.
'You're strange'.
That's the last straw, buddy.
"Yeah, well, you're dead."
And I shot that angel right in the face.”
“Aw, man. I’d just shot an angel in the face.I made my way into the foyer and sat down on the stairs. I glanced up at the big old grandfather clock. It was going on ten. My folks would be home soon.
“How was your evening, honey?”
“Killed an angel.”
“Well, isn’t that nice.”
That wasn’t happening. Daddy never liked guns in the first place, Mother just pretended to. I was so grounded.”
7,5 / 10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar