Författare: Frances Hardinge
Serie: -
Sidor: 402
Fjortonåriga Faiths föräldrar bestämmer sig för att flytta ut till en vindpinad ö vid engelska kusten och hon förstår att det ligger mer bakom beslutet än vad de vuxna låtsas om. När hennes pappa kort därefter omkommer under mystiska omständigheter tror Faith sig veta något som kan ha betydelse. Men hon är bara en flicka, och i 1800-talets England anses hon inte värd att ta på allvar. Om hon ska få någon klarhet i vad som hänt måste hon ta reda på det på egen hand.
I jakten på ledtrådar hittar hon ett märkligt träd bland sin fars tillhörigheter. Det växer och bär frukt bara om man berättar en lögn för det. I gengäld avslöjar trädet en sanning. Eftersom trädet kan vara hennes enda chans att få reda på vad som hände hennes pappa, sprider hon lögn efter lögn över den lilla ön. Men lögner har en tendens att få eget liv...
Lögnernas träd är en bok jag varit halvt om halvt intresserad av att läsa, men aldrig så att jag kommit mig för att beställa hem den. När vi köpte in den på jobbet lånade jag dock genast hem den, och efter en svag början så blev det till sist ändå en bok jag tyckte riktigt mycket om.
Som sagt så var jag inte helt övertygad i början. Boken var långsam och inte särskilt mycket hände. Men intresset fanns ändå där, och ju mer jag läste desto bättre blev den. Om jag skulle klassa den som något så är det magisk realism på 1800-talet, och stämningen var verkligen superb. Jag älskar dessutom den feministiska andan hos Faith, och hon som karaktär bar verkligen boken. Från det av Lögnernas träd hamnar i Faiths ägo så var jag som trollbunden, och slutet var så jäkla bra. Det enda jag känner nu efteråt är att även om översättningen var bra, så hade jag hellre läst den på originalspråk. Efter att ha sett citaten på Goodreads så har jag en stark känsla av att den engelska versionen kunnat gör den till en stor favorit hos mig (Update: Har köpt hem den illustrerade engelska versionen och ser sjukt mycket fram emot en omläsning).
Faith var en makalös karaktär. Hennes intelligens och mod. Hennes listighet och vägran att bli kuvad. I en tid då kvinnor knappt hade några som helst rättigheter (och få mig inte ens att börja med hur jävla förbannad det gör mig), så är hon som en frisk fläkt, och jag kan inte låta bli att bli djupt imponerad. Övriga karaktärer bleknade i Faiths skugga, men majoriteten var inte heller några jag tyckte om. Så det gjorde mig inte så mycket.
Lögnernas träd är en konstig bok, absolut. Men den innehåller de sortens konstigheter jag gillar. Om du gillar lite långsamma, men spännande berättelser, och kvinnliga huvudkaraktärer som borde vara ett föredöme för alla, så rekommenderar jag varmt den här boken.
Favoritcitat:
“There was a hunger in her, and girls were not supposed to be hungry. They were supposed to nibble sparingly when at table, and their minds were supposed to be satisfied with a slim diet too.”
“I am not good. Something in Faith’s head broke free, beating black wings into the sky. Nobody good could feel what I feel. I am wicked and deceitful and full of rage. I cannot be saved. She did not feel hot or helpless any more. She felt the way snakes looked when they moved.”
“People were animals, and animals were nothing but teeth. You bit first, and you bit often. That was the only way to survive.”
8,5 / 10
What a creepy looking cover! I'm so glad you enjoyed this book though :) Thanks for sharing!
SvaraRaderaBrittany @ Brittany's Book Rambles
It was a bit creepy as well, but so so good. :)
RaderaDenna ser jag fram emot att läsa! :)
SvaraRaderaHärligt. Jag hoppas att du kommer att tycka om den. :)
Radera