Opal - Jennifer L. Armentrout

Titel: Opal
Författare: Jennifer L. Armentrout
Serie: Lux #3
Sidor: 382

Spoilervarning! Bok 3 i en serie, spoilers från tidigare delar förekommer i både summeringen och recensionen. 

No one is like Daemon Black.

When he set out to prove his feelings for me, he wasn’t fooling around. Doubting him isn’t something I’ll do again, and now that we’ve made it through the rough patches, well... There’s a lot of spontaneous combustion going on.

But even he can’t protect his family from the danger of trying to free those they love.

After everything, I’m no longer the same Katy. I’m different... And I’m not sure what that will mean in the end. When each step we take in discovering the truth puts us in the path of the secret organization responsible for torturing and testing hybrids, the more I realize there is no end to what I’m capable of. The death of someone close still lingers, help comes from the most unlikely source, and friends will become the deadliest of enemies, but we won’t turn back. Even if the outcome will shatter our worlds forever.

Together we’re stronger... and they know it.

Som ni kanske vet så är Lux-serien en utav mina favoriter och som vanligt så överträffar Jennifer L. Armentout mina förväntningar. 

Jag älskade handlingen, även om jag ibland tyckte att det var den svagaste i serien. Det hände saker hela tiden, men det var ändå som att jag väntade på något extra, och sedan kom slutet som var helt mind-blowing och alldeles fenomenalt.

Det bästa med boken är karaktärerna. Jag älskar Katy och Daemon, både tillsammans och var för sig.
Katy är en otroligt stark karaktär. Hon står upp för sig själv och nöjer sig inte med att bara sitta på sidlinjen. Hon tar ingen skit och hon slåss för sina älskade. Det är så uppfriskande med en stark huvudkaraktär och Katy är min absoluta favorit.
Daemon är lika sexig och lika bra på att driva Katy till vansinne som vanligt. Hans mjuka och omtänksamma sida visas mycket mer i Opal, och han blir bara mer och mer oemotståndlig.
Dee är inte alls samma person sedan Adam dog och jag saknar henne lite grann. Hon är väldigt arg på Katy och är inte med så mycket som hon brukar. 
Dawson är ju äntligen tillbaka och jag både tycker om och tycker synd om honom. Han är ett välkommet tillskott och jag gillar Dawson och Daemon tillsammans.
Ash är något bättre, jag vill fortfarande slå Andrew och jag gillar Matthew.

Kemin mellan Katy och Daemon är en av de största orsakerna till varför Lux-serien är så bra. Den känns väldigt verklig och den är ännu bättre nu när all kärlek är inblandad. 

Jag måste få säga något mer om slutet...det var verkligen en av de största cliffhangers någonsin. Jag förväntade mig något, men inte det som hände. Jag tappade hakan totalt och jag kan inte tro att jag måste vänta ända till Juli för att få fortsättningen. Ärligt talat så är jag nog fortfarande lite chockad.

Opal är en enastående bok, och betyget? Full poäng, som vanligt.

Favoritcitat:


“A slow, wry smile teased Daemon’s lips. "Simmer down, Kitten, before I have to get you a ball of yarn to play with."
Annoyance flared deep inside me. "Don’t start with me, jerk-face.” 

“You're amazing."
"I know it didn't take you this long to realize that."
"No. I've always known it." I watched him root around for another strawberry. "Maybe not in the beginning..."
He peeked up. "My awesomeness is all about the stealth.” 

                                                                10 / 10