Titel: Saving June
Författare: Hannah Harrington
Serie: -
Sidor: 322
‘If she’d waited less than two weeks, she’d be June who died in June. But I guess my sister didn’t consider that.’
Harper Scott's older
sister, June, took her own life a week before high school graduation,
leaving Harper devastated. So when her divorcing parents decide to split
up June's ashes, Harper steals the urn and takes off cross-country with
her best friend, Laney, to the one place June always dreamed of
going-California.
Enter Jake Tolan, a boy with a bad attitude, a
classic-rock obsession...and an unknown connection to June. When he
insists on joining them, Harper's just desperate enough to let him. With
his alternately charming and infuriating demeanour and his belief that
music can see you through anything, he might be exactly what Harper
needs. Except...Jake's keeping a secret that has the power to turn her
life upside down again.
Jag har bara hört bra saker om Saving June, och jag ville verkligen gilla den, men det var hela tiden något som fattades. Jag satt hela tiden och väntade på att den skulle bli bättre, men tyvärr var Saving June inte mer än en okej läsupplevelse.
Handlingen låter väldigt gripande och intressant, och det är inte så att jag inte uppskattar historien, det är bara det att jag får ingen känsla för den. Jag kom aldrig in i boken och till sist så läste jag bara för att jag alltid vill läsa ut böckerna jag påbörjat.
Jag tyckte inte alls om huvudkaraktären Harper. Jag förstår varför Harper är arg på June, och alla känslor hon har kring systerns självmord, och det är helt okej. Men Harper var arg redan innan det hände, och till sist var hennes ilska bara tröttsam. Hon försöker hela tiden att vara originell, men jag tyckte bara att hon var jobbig och barnslig.
Jake var inte heller någon höjdare, han framstod som väldigt pretentiös och lite självömkande. Jag förstår inte hur han kunde undanhålla det han gjorde, och jag skulle ha väldigt svårt att förlåta en sådan sak, allt positivt jag kände för Jake försvann i slutet.
Laney, Harpers bästa kompis, var den enda av karaktärerna jag gillade. Hon var positiv och livfull, och hon verkade vara en mycket bra bästa kompis.
Det är oerhört mycket musik och musiksnack med i Saving June. Jag tyckte att det blev för mycket av det goda, och ibland försvann handlingen totalt under all musik. En annan negativ grej var att ibland så nämndes artisten men inte låten, jag visste alltså att de lyssnade på en jättebra låt med The Beatles (exempelvis)..men jag fick aldrig reda på vilken låten var.
I slutet fanns spellistor, men det visste jag inte förrän boken var färdigläst och då hade jag redan glömt vem som lyssnade på vad och när.
Nu har det blivit en väldigt negativ recension, men Saving June är egentligen inte en dålig bok. Jag har sett många som älskar den och jag kan faktiskt förstå varför. Den har en tänkvärd handling och är väldigt välskriven..vi kommer bara inte överens, jag och Saving June.
Favoritcitat:
“Some people are just sad, all of the time. Too sad to deal with -
everything. Life, I guess. I don't know. There doesn't always have to be
a reason.”
“Sketchy black van? Weird stalking of my house? What are you going to do next, offer me some candy?”
“Look, it’s not ever going go stop hurting. That’s the reality. But
after a while, it’ll get…easier. You’ll get used to living with it.”
3 / 10
Nej! Vad tråkigt att du inte gillar den.. Jag sitter precis och funderar på om jag ska plocka upp den. Jag har innan bara hört bra saker om den. Aja, jag får väl läsa något annat.. :) hehe
SvaraRadera