Forbidden - Tabitha Suzuma

Titel: Forbidden
Författare: Tabitha Suzuma
Serie: -
Sidor: 418

Seventeen-year-old Lochan and sixteen-year-old Maya have always felt more like friends than siblings. Together they have stepped in for their alcoholic, wayward mother to take care of their three younger siblings. As defacto parents to the little ones, Lochan and Maya have had to grow up fast. And the stress of their lives—and the way they understand each other so completely—has also also brought them closer than two siblings would ordinarily be. So close, in fact, that they have fallen in love. Their clandestine romance quickly blooms into deep, desperate love. They know their relationship is wrong and cannot possibly continue. And yet, they cannot stop what feels so incredibly right. As the novel careens toward an explosive and shocking finale, only one thing is certain: a love this devastating has no happy ending.

Jag har egentligen aldrig varit intresserad av att läsa Forbidden, så jag är fortfarande lite fundersam över hur det kom sig attt jag beslöt mig för att beställa hem den. Till allra största del tror jag att det beror på att jag såg att Anna på Boktycke läste och gillade den, och det gjorde mig väldigt nyfiken. Så här i efterhand undrar jag varför jag fick för mig att det skulle vara en bra idé att läsa Forbidden, och jag har svårt att bestämma mig för vad jag egentligen tyckte om boken.

Incest är inte alls ett speciellt trevligt ämne att läsa om och det är, i mina ögon, något av det mest onaturliga som finns. Det är absolut omöjligt för mig att försöka sätta mig in i Lochan & Mayas situation, men eftersom jag inte kan relatera, så tappar tyvärr boken lite för mig. Jag tyckte dessutom att början var väldigt seg och till sist nästan längtade jag efter att något skulle hända. Andra halvan av boken var dock betydligt bättre, och jag absolut älskade slutet.

Jag gillade karaktärerna, även om de inte är några nya favoriter. Allra helst Lochan känns väldigt utvecklad och äkta. Det känns som att han aldrig riktigt haft en chans här i livet, och jag önskar så att allt skulle slutat annorlunda för honom. Maya är nog den jag tyckte minst om och hennes naivitet blev till sist väldigt irriterande. Jag gillade även de övriga syskonen, Willa mest av alla.

Relationen mellan Maya och Lochan gjorde mig väldigt förvirrad. Å ena sidan så äcklades jag lite av incesten, å andra sidan fick boken mig att önska att de skulle få vara tillsammans för alltid. Jag kan förstå omständigheterna som gör att de blev kära..båda fick växa upp väldigt fort, att alltid behöva vara på sin vakt, och att de tagit över föräldrarollerna gentemot syskonen. Det kändes verkligen som att det handlade om ett föräldrapar och deras tre barn, och just därför kan jag förstå varför linjerna blev suddiga, även om jag inte förstår hur man kan bli kär i sitt syskon.

Slutet var fantastiskt, mitt hjärta krossades och tårarna rann. Men trots det så saknade jag något hos Forbidden, kanske var det för att början var så seg, kanske för att det är omöjligt att relatera..tyvärr blir inte betyget högre än ett "gillar". 

Favoritcitat:

“You can close your eyes to the things you do not want to see, but you cannot close your heart to the things you do not want to feel.”

6 / 10