Premeditated - Josin L. McQuein

Titel: Premeditated
Författare: Josin L. McQuein
Serie: -
Sidor: 324

A week ago, Dinah’s cousin Claire cut her wrists.

Five days ago, Dinah found Claire’s diary and discovered why.

Three days ago, Dinah stopped crying and came up with a plan.

Two days ago, she ditched her piercings and bleached the black dye from her hair.

Yesterday, knee socks and uniform plaid became a predator’s camouflage.

Today, she’ll find the boy who broke Claire.

By tomorrow, he’ll wish he were dead.

Jag har velat läsa Premeditated sedan första gången jag hörde talas om den. Beskrivningen verkade så lovande, och jag har längtat och längtat. Naturligtvis så plockade upp den så fort jag fick den, men tyvärr måste jag säga att Premeditated är en av årets allra största besvikelser.

Jag var helt inställd på en badass avenger story, men det var inte alls vad jag fick. Början av boken var otroligt seg och tråkig, och Dinah var väldigt naiv och oförberedd. Men det som störde mig mest var hur lätt det var att lista ut allt. Jag hatar när jag förstår hur allt ligger till innan huvudkaraktären gör det, och jag försöker alltid att INTE aktivt tänka på ledtrådar eller dylikt när jag läser, jag vill bli överraskad. Därför var min besvikelse oerhörd när jag efter bara en tredjedel av boken, och utan att ha fått en enda ledtråd, förstod precis hur allt låg till. Att sedan behöva vänta i 200 sidor på att Dinah också skulle förstå gjorde mig så frustrerad att jag faktiskt skrek rakt ut.. Nej, det här var verkligen inte en bok för mig.

Det fanns dock vissa saker jag gillade med Premeditated. Mittendelen av boken var ganska bra och gick väldigt fort att läsa. Jag gillade relationen mellan Dinah och Claire, och tyckte att den var väldigt levande beskriven, trots att Claire inte har en aktiv roll i boken. Dessutom gillade jag själva hämndaktionerna, och jag tycker att Brucey var en härlig karaktär. 

Karaktärerna var egentligen inte särskilt speciella eller minnesvärda. De enda jag egentligen gillade var Claire och Brucey, resten brydde jag mig inte om.

Jag har några spoilertankar ang badguys och slutet jag vill ta upp, så markera texten om du vill läsa dessa;
- Det var så lätt att förstå att det egentligen var Dex som var den skyldige. Så fort Dinah såg honom när de var på köpcentrumet så förstod jag hur det låg till. Vad jag inte kan förstå är att hon aldrig ens tänkte i de banorna. Hon visste att han inte hade några problem om att ljuga om sitt namn, att alla tjejer verkade hata honom/varnade henne för honom, och inte ens när han attackerade honom så förstod hon något? Ah, det gjorde mig så fruktansvärt frustrerad..
- Jag gillar inte heller att hon ställde till en scen på begravningen när Brooks kom. Spelar ingen roll att hon trodde att det var hans fel, så beter man sig bara inte..
spoiler slut. 

Premeditated var inte en bok för mig. Förutsägbar, missvisande och platta karaktärer, detta är ingen bok jag rekommenderar. Den hade dock några få ljuspunkter, vilket höjer betyget en aning, och jag ger den;

4 / 10