Pawn - Aimee Carter

Titel: Pawn
Författare: Aimee Carter
Serie: The Blackcoat Rebellion #1
Sidor: 343

YOU CAN BE A VII. IF YOU GIVE UP EVERYTHING.

For Kitty Doe, it seems like an easy choice. She can either spend her life as a III in misery, looked down upon by the higher ranks and forced to leave the people she loves, or she can become a VII and join the most powerful family in the country.

If she says yes, Kitty will be Masked—surgically transformed into Lila Hart, the Prime Minister's niece, who died under mysterious circumstances. As a member of the Hart family, she will be famous. She will be adored. And for the first time, she will matter.

There's only one catch. She must also stop the rebellion that Lila secretly fostered, the same one that got her killed …and one Kitty believes in. Faced with threats, conspiracies and a life that's not her own, she must decide which path to choose—and learn how to become more than a pawn in a twisted game she's only beginning to understand.

Jag har tidigare läst The Goddess Test av Aimee Carter, och det är en av de sämsta böcker jag någonsin läst (seriöst..don't even get me started..en sorts retelling av Hades och Persephone myten, där Hades - the baddest of them all, i själva verket är en gnällig, emo, oskuld, vid namn Henry. Skämtar du med mig??), och det gjorde att jag tvekade länge innan jag beslöt mig för att läsa Pawn, trots dess mycket lovliga premiss. Men jag kan glatt säga att Pawn var miljoner gånger bättre än The Goddess Test, och det var en bok jag tyckte mycket om.

Handlingen var, som sagt, den största anledningen till att jag ville läsa Pawn, och jag gillar hela konceptet med att Kitty blir förvandlad till Lila Hart. Jag satt som klistrad från den första, till den sista sidan, och jag imponerades över de många plot twisterna. Pawn var oerhört spännande, och den överraskade mig om och om igen.

Jag gillade Kitty, hon var en väldigt intressant karaktär och jag tror inte jag skulle ha hanterat allt lika lugnt och klartänkt som hon gjorde. I början var hon dock väldigt naiv, och det irriterade mig att hon inte verkade förstå vad som pågick, men hennes utveckling var riktigt fascinerande och när slutet kom var jag helt på Kittys sida.
Benjy, Kittys pojkvän, var ganska intressant i början av boken, men ju mer han var med, desto tråkigare blev han. Då föredrar jag helt klart Knox, Lilas fästman, som var både spännande och lojal. Det är dock ingen kärlekstriangel involverad (vilket egentligen är väldigt positivt), men jag håller ändå tummarna för Kitty och Knox.

Pawn överträffade mina förväntningar väldigt, även om den inte är i närheten av den bästa bok jag läst, och den var ett väldigt nöje för stunden. Jag ser mycket fram emot dess fortsättning, och jag rekommenderar den gärna.

7 / 10