Entwined - Heather Dixon

Titel: Entwined
Författare: Heather Dixon
Serie: -
Sidor: 372

Azalea is trapped. Just when she should feel that everything is before her . . . beautiful gowns, dashing suitors, balls filled with dancing . . . it's taken away. All of it.

The Keeper understands. He's trapped, too, held for centuries within the walls of the palace. And so he extends an invitation.

Every night, Azalea and her eleven sisters may step through the enchanted passage in their room to dance in his silver forest.

But there is a cost.

The Keeper likes to keep things.

Azalea may not realize how tangled she is in his web until it is too late.

Jag var inte alls sugen på att läsa Entwined när jag plockade upp den, men eftersom den ingår i bokvänscirkeln och jag har haft den hemma ett bra tag, var jag tvungen att läsa den nu. De första 100+ sidorna kändes väldigt sega, och jag ville mest bara lägga ifrån mig boken igen. Men någonstans på vägen så fastnade jag helt för den här berättelsen, och framåt slutet så tyckte jag väldigt mycket om den.

Det händer egentligen inte så mycket i Entwined och takten är väldigt långsam för en så pass lång bok. Men den är även väldigt magisk och har en mycket mysig sagokänsla över sig. Vid sina tillfällen var boken dessutom ganska rolig, och jag skrattade högt vid flertalet tillfällen.

Jag gillade alla systrarna, och de hade en härlig relation tillsammans. Azalea, den äldsta systern, är huvudpersonen, och jag gillade henne mycket. Alla systrarna var starka, envisa och frispråkiga karaktärer, och inte alls några "damer i nöd".
Jag tyckte mycket om Kungen, och redan från början så förstod jag att det var sorgen som styrde honom. Jag älskade hans relationer med döttrarna och allt det som hände från att han återvände från kriget, och jag var väldigt förtjust i slutet av boken.

Entwined var helt klart en överraskning för mig, och om jag fastnat mer från början av boken hade betyget kunnat bli ganska högt. Idag får den dock nöja sig med ett starkt gillar, och det är ju inte helt fel.

Favoritcitat:

“Honestly, we don't kick or bite or throw potatoes at all our guests."
A crooked smile touched Lord Bradford's lips.
"Your family has spirit," he said, taking his hat from Azalea. "I enjoyed the evening."
"Well, yes, you've just come from a war," said Azalea.”

“You forgot my birthday, too."
"And mine."
The girls looked miserable. The King opened his mouth, then shut it.
"Sir!" whined Lord Teddie. "You forgot my birthday, too!"
Bramble gave a surprised laugh, then slapped her hand over her mouth, as though shocked at letting it out. The tension broke. The girls laughed sheepishly, and Lord Teddie beamed. He probably did not have many ladies think him funny. In fact, he probably got slapped by a lot of them.” 

 6 / 10