Unwind - Neal Shusterman

Titel: Unwind
Författare: Neal Shusterman
Serie: Unwind Dystology #1
Sidor: 335

In a society where unwanted teens are salvaged for their body parts, three runaways fight the system that would "unwind" them.

Connor's parents want to be rid of him because he's a troublemaker. 
Risa has no parents and is being unwound to cut orphanage costs. 
Lev's unwinding has been planned since his birth, as part of his family's strict religion. Brought together by chance, and kept together by desperation, these three unlikely companions make a harrowing cross-country journey, knowing their lives hang in the balance. If they can survive until their eighteenth birthday, they can't be harmed - but when every piece of them, from their hands to their hearts, are wanted by a world gone mad, eighteen seems far, far away.

Unwind har funnits på min att läsa lista i flera år, men jag har aldrig kommit mig för att läsa den. Efter att ha sett flertalet positiva recensioner på den här serien under den senaste tiden, så beslöt jag mig för att det var dags att plocka upp den, och det enda jag undrar nu är varför jag inte läst den tidigare?

Det här är en av de mest skrämmande dystopivärldar jag någonsin läst om, och det är för mig helt vansinnigt hur föräldrar kan välja att unwind:a sina barn. Boken utspelar sig alltså i en framtid där man för att göra både pro-life (anti abort) och pro-choice (för abort) sidorna nöjda har utformat ett system där alla barn måste födas och leva fram till sin trettonårsdag, men mellan 13-18 år kan föräldrar välja att unwind:a sina barn, det vill säga plocka isär och sälja deras kroppsdelar.  Det är så fruktansvärt sjukt, och jag blev väldigt illa berörd under läsandets gång. Boken var väldigt hemsk, men samtidigt mycket spännande, och jag hade svårt att sluta läsa. Jag fastnade helt för handlingen, och jag älskar att den fick mig att reagera så starkt. Jag gillar också de filosofiska frågor den får en att tänka på, som vad är egentligen en själ? och när börjar livet? etc.

Jag älskade att boken berättades ur flera olika perspektiv, även om det kanske gjorde att jag inte lärde känna huvudkaraktärerna lika bra. Bortsett från Connor, Risa och Lev, så får man även små glimtar av andra unwinds, olika vuxna, och till och med en byggnads perspektiv. För mig så tillförde det ännu mer till berättelsen, och jag gillade det betydligt mer än vad jag först trodde.

Jag gillade karaktärerna, även om jag gärna velat lära känna dem bättre. Connor var helt klart min favorit, och jag tycker att han utvecklades väldigt under bokens gång. Både Risa och Lev var väldigt intressanta, och jag hoppas på att lära känna alla ännu bättre i nästa bok.

Det fanns en speciell händelse som verkligen fick mig att reagera, och det var självklart, markera för spoilers --> Rolands unwind-scen, spoilers slut. Alltså jag blev illamåeende, jag grät, och jag var oerhört chockad. Inte bara över vad som hände, men framför allt hur det gick till. Något av det mest obehagliga jag någonsin läst om, men samtidigt något som hjälpte boken till att bli så fruktansvärt bra i mina ögon.

Unwind var, för mig, en mycket fascinerande läsupplevelse, och kanske en av de mest kraftfulla på länge. Jag ångrar att jag inte läst den tidigare, men samtidigt är jag glad att kunna plocka upp uppföljaren nu på en gång. Har du inte läst den än? Gör det nu!

Favoritcitat:

“We move in and out of darkness and light all our lives. Right now I'm pleased to be in the light.”  

“Roland glares at Connor and Connor glares back. Then he says what he always says at moments like this.
"Nice socks."
Although Roland doesn't look down right away, it derails him just enough for him to back off. He doesn't check to see if his socks match until he thinks Connor isn't looking. And the moment he does, Connor snickers. Small victories are bet­ter than none.” 

10 / 10