Kallelsen - James Frey

Titel: Kallelsen
Författare: James Frey
Serie: Endgame #1
Sidor: 511

Tolv ungdomar från tolv uråldriga släkten är kallade till slutstriden. Den släkt som vinner blir ensam kvar på jorden. Alla andra människor dör.
 
De flesta civilisationer har någon berättelse som handlar om att gudar eller varelser som besitter större krafter och kunskaper än människorna kommit ner till jorden från himlen. Nu är varelserna tillbaka för att kräva in det som människorna lovade dem.
Under tusentals år har familjer övat varje generation i hur de ska överleva och döda om de blir kallade som spelare i slutstriden. De som är mellan 13 år och 19 år och 364 dagar är ständigt beredda. Men ingen har blivit kallad. Förrän nu. Tolv meteoriter slår ner på jorden och tolv familjer skickar iväg ett barn till Xi'an i Kina där spelet börjar. Ingen av dem har superkrafter, men alla är noga förberedda. Det är dags för slutstriden om vem som ska överleva kampen om vår jord - spelet kan börja.

När jag först hörde talas om Kallelsen hade jag inget intresse alls av att läsa den. Handlingen lät som en dålig Hunger Games kopia, och jag var mest bara irriterad. Men när den kom in på biblioteket där jag jobbar så kunde jag inte låta bli att låna hem den, även om jag helt ärligt talat förväntade mig att jag skulle hata den. Så döm av min förvåning när Kallelsen visade sig vara en väldigt spännande bok som jag faktiskt mer eller mindre gillade.

Även om handlingen låter lik den i THG så är faktiskt inte böckerna särskilt lika varandra. Kallelsen utspelar sig i nutid och är mer av en sci-fi berättelse. Man spelar ett spel som ingen egentligen vet vad det ska gå ut på, och jag känner mig 100 ggr så förvirrad som karaktärerna gör. En av bokens allra svagaste sidor är att man får inga som helst förklaringar och det störde mig verkligen. Men trots det så var handlingen samtidigt väldigt spännande och sjukt medryckande, och det var det som gjorde att jag faktiskt gillade boken.

Jag både gillade och ogillade karaktärerna. På plussidan så var alla hyfsat oberäkneliga, och jag gillar karaktärer som inte har något emot att slåss och döda och sånt. Men på minussidan så fanns det knappt någon karaktärsutveckling alls, och det var på tok för måna karaktärer att hålla reda på. Mina favoriter var dock Sarah och Jago, och de jag tyckte minst om var Baitsakhan och Christopher.

Kallelsen har många brister och tekniskt sett borde det inte ha varit en bok för mig. Men med sin actionfyllda och spännande handling så blev den ändå en mestadels positiv läsupplevelse. Och med ett sådant spännande slut så blir jag ju givetvis nyfiken på fortsättningen. Jag vet inte om det är en bok jag rekommenderar, men om ni redan är intresserade så tycker jag helt klart att ni ska ge den en chans. Lite läs på egen risk sådär.

6 / 10