Titel: Perfect Scoundrels
Författare: Ally Carter
Serie: Heist Society #3
Sidor: 349
Spoilervarning! Spoilers från tidigare delar förekommer.
Katarina Bishop and W.W. Hale the Fifth were born to lead very different
lives - her family are criminal masterminds, while he comes from an
apparently perfect dynasty. But both families know how to stay under the
radar while getting - or stealing - whatever they want.
When Hale
unexpectedly inherits his grandmother's billion-dollar corporation, he
quickly learns that there's no place for Kat and their old heists in his
new role. But Kat won't let him go that easily, especially after she is
tipped off about an elaborate con to steal the company's fortune.
Instead of being the heir, this time Hale might be the mark. Kat is
prepared to do the impossible, but first she has to decide. Is she
willing to save her boyfriend's company if it means losing the boy?
Perfect Scoundrels är, precis som vanligt när det gäller Ally Carter, en jättebra bok. Den är rolig, smart och snabbläst. Handlingen är superb och jag gillade att den blev mer personlig, nu när det är Hale som måste räddas.
En av bokens allra starkaste sidor är karaktärerna. Jag älskar Kat & Hale, både tillsammans och var för sig. Jag var lite orolig att det skulle bli en massa strul, men det löste sig fort.
Jag älskar all bi-karaktärerna, Gabrielle, Angus & Hamish - som alltid är lika roliga, Simon, Uncle Eddie, Bobby och Nick. Jag var inte så förtjust i Nick förut, men jag hade gärna sett mer av honom än bara ett kort gästspel denna gång.
Jag älskar allt som har med tjuveriet att göra och jag tycker att det är en briljant idé att ha ett gäng tonårstjuvar. Allt är så himla fiffigt hela tiden och jag hänger aldrig riktigt med på vad det är som händer. Denna gång lyckades jag dock lista ut 2 saker i slutet, men boken är ju lika bra för det.
Det är något speciellt med Ally Carters böcker och Heist Society fortsätter att vara en av mina favoritserier. Naturligtvis så kunde jag inget annat än att älska Perfect Scoundrels.
Favoritcitat:
"So why are you here, Kat?" Nick asked.
"Maybe I was craving waffles."
"Kat..." He let her name draw out. "I'm pretty sure this is the part where you tell me you need my help to steal an emerald." He laughed. "Or rob the Henley..."
Kat's face stayed blank, but something in her eyes must have shifted, because Nick tensed.
"No." It was like he'd read her mind, because he was already shaking his head, saying, "No. No. No. Just-"
"The insult slid off Bobby like water. "So you know, kid, according to thief culture, if you're going to court Kat, you now owe me two dozen goats."
"It's a dozen," Eddie corrected.
"Yeah, but Kat's worth two," Hamish said with a wink.
Through it all, Hale said nothing. Then, finally, he smiled. "I'm afraid I'm all out of goats at the moment, but I've got some ruby cuff links you can have."
"No," Bobby shook his head. "It's goats or nothing."
"Sorry, Kat." Hale shrugged, disappointed. "It was fun while it lasted."
8,5 / 10
Så bra. Sååå bra! Karaktärerna och deras kommentarer är ju bäst. Det med The Goats och allting. Såå bra. Det var ju en rolig fortsättning på hela grejen med att hon skulle stjäla hans tavla och allt.
SvaraRaderaOch hans namn?! Jag vet inte riktigt vad jag ska tro; om det är hans namn eller inte!
Ah, hans namn.. Jag är väldigt osäker..det känns inte som att det passar. Hoppas att det blir fler böcker, jag vill ha mer. :)
RaderaDet måste bli fler böcker. Kan inte leva utan fler böcker!
RaderaHåller med, känns inte alls som hans namn och samtidigt känns det konstigt om de avslöjar hans namn redan i tredje boken(förväntar mig en lång serie av böcker!) för det är ju liksom Hale och Kats grej - att de gissar hans namn och så är det fel hela tiden!
Precis, det känns som att man fick reda på namnet för lätt, jag trodde det skulle vara lite mer hemligt över det hela.
Radera