Beautiful Disaster - Jamie McGuire

Titel: Beautiful Disaster
Författare: Jamie McGuire
Serie: Beautiful #1
Sidor: 416

Abby Abernathy is a good girl. She doesn’t drink or swear, and she has the appropriate number of cardigans in her wardrobe. Abby believes she has enough distance from the darkness of her past, but when she arrives at college with her best friend, her path to a new beginning is quickly challenged by Eastern University’s Walking One-Night Stand.

Travis Maddox, lean, cut, and covered in tattoos, is exactly what Abby wants—and needs—to avoid. He spends his nights winning money in a floating fight ring, and his days as the ultimate college campus charmer. Intrigued by Abby’s resistance to his appeal, Travis tricks her into his daily life with a simple bet. If he loses, he must remain abstinent for a month. If Abby loses, she must live in Travis’s apartment for the same amount of time. Either way, Travis has no idea that he has met his match.

Mina tankar är aningen kluvna när det kommer till Beautiful Disaster. På många sätt tyckte jag väldigt mycket om boken, men den hade även sina brister och vissa saker har jag svårt att ha överseende med.

Från början ÄLSKADE jag Beautiful Disaster, jag kunde inte slita mig och jag avgudade varje sida. Jag älskade Abby och Travis tillsammans och njöt av deras meningsutbyten. Jag skrattade ofta och tyckte att boken var väldigt charmig. 
Men sedan blev Abby och Travis tillsammans på riktigt och mitt intresse mattades av. Istället för kvicka repliker och oemotståndlig kemi, kom svartsjuka och bråk, och min irritation till karaktärerna växte. Varför kunde de inte diskutera saker på ett moget sätt? Och varför måste allt vara på liv och död hela tiden? Det som från början var passionerat blev till sist bara tröttsamt.

Jag har aldrig varit med om två så dysfunktionella karaktärer som Abby och Travis. Jag tror inte att någon utav dem har koll på hur verkligheten fungerar och på vad som är ett hälsosamt beteende.
Från början älskade jag Abby, jag tyckte att hon var rolig, stark och självsäker, men tyvärr tycker jag att hon tappade mycket av detta när hon och Travis blev tillsammans
Travis är den mest intressanta karaktären och även honom älskade jag i början. En charmig bad boy som var både rolig, smart och gullig. Deras kemi var otrolig och ett sant nöje att läsa om.
Mitt problem blev Abby och Travis tillsammans, vilket inte var en bra kombination. Travis blev svartsjuk och våldsam, och deras beroende av varandra kändes inte alls speciellt sunt.

En annan sak jag funderar över är hur Travis kunde gå omkring och slå folk hela tiden? Varför reagerade ingen på det? Varför var det ingen som anmälde honom? Tyckte verkligen alla att det var ett okej beteende?

Nu har jag i princip bara klagat på boken, men jag långt ifrån ogillade Beautiful Disaster. Den var väldigt beroendeframkallande och jag ville inte sluta läsa. Jag älskade den oerhört mycket i början, och det höjer betyget en del. Det har nyligen kommit ut en bok som berättar samma historia fast i Travis perspektiv, och naturligtvis så måste jag läsa den. 
Beautiful Disaster är både fängslande, underhållande och katastrofal, jag ångrar inte att jag läste den.

Favoritcitat:

“So what’s your story, Pidge? Are you a man-hater in general, or do you just hate me?”
“I think it’s just you,” I grumbled.
He laughed once, amused at my mood. “I can’t figure you out. You’re the first girl that’s ever been disgusted with me before sex. You don’t get all flustered when you talk to me, and you don’t try to get my attention.”
“It’s not a ploy. I just don’t like you.”
“You wouldn’t be here if you didn’t like me.”
My frown involuntarily smoothed and I sighed. “I didn’t say you’re a bad person. I just don’t like being a foregone conclusion for the sole reason of having a vagina.” I focused on the grains of salt on the table until I heard a choking noise from Travis’ direction.
His eyes widened and he quivered with howling laughter. “Oh my God! You’re killing me! That’s it. We have to be friends. I won’t take no for an answer.” 

“I’m sorry, Shepley,” I called after him.
He froze and wheeled around, with the face of a man that had reached his limit. “I wish you and Travis would just get your shit together! You’re a goddamn tornado! When you’re happy, it’s love and peace and butterflies. When you’re pissed, you take the whole fucking world down with you!”  

“It's dangerous to need someone that much. You're trying to save him and he's hoping you can. You two are a disaster." I smiled at the ceiling. "It doesn't matter what or why it is. When it's good, Kara... it's beautiful.” 

7 / 10