Quarantine - James Phelan

Titel: Quarantine
Författare: James Phelan
Serie: Alone #3
Sidor: 263

Spoilervarning! Spoilers från tidigare delar i serien förekommer. 

Jesse has survived the chasers. He's survived the roving bands of humans. And he might even have started to make some new friends. But the quarantine period is up. The army is coming in. And Jesse's about to learn that the real test of survival has only just begun.

Tyvärr så måste jag säga att böckerna i denna serie har bara blivit sämre och sämre. Det var väldigt många saker i Quarantine som irriterade mig och många saker som var väldigt ologiska. Dessutom måste jag erkänna att jag faktiskt inte förstod slutet.

Jag får hela tiden känslan av att författaren hoppar över eller bara skummar förbi de mest intressanta händelserna. Återigen tycker jag att han missar att skapa spänning och jag finner det väldigt otrovärdigt att Jesse alltid klarar sig undan utan problem och att han aldrig gör några misstag. 

Jesse har börjat blivit lite av en manlig Mary Sue karaktär och jag störde mig ofta på honom. Jag är ledsen men det känns inte trovärdigt att en 16-årig kille är så fantastikt duktig på allt han gör, det känns inte trovärigt att denna 16-åriga kille lyckas övertala en stor grupp människor, som hittills vägrat, att de måste lämna staden, allra helst inte när ledaren för dessa misshandlade en vuxen man som försökte övertala dem om samma sak. 
Vad jag dock finner mest otrovärdigt är att alla tjejer vill ha Jesse (världen håller på att gå under, det måste finnas viktigare saker att göra) och under seriens gång så har han haft så många som 4 olika potentiella flickvänner. 
Jag köper det inte och jag hade säkert gillat Jesse bättre om författaren hade låtit honom ha lite fler motgångar.

En positiv sak med denna serie, som jag vet att jag har glömt att nämna tidigare, är att böckerna går oerhört fort att läsa. Språket är enkelt och allt flyter på bra. Det är korta kapitel och takten är snabb. Böckerna är väldigt lättlästa och för denna serie var det ett stort plus.

Till sist så måste jag nämna slutet, som jag inte alls förstod. Jag tänkte skriva stora spoilers, så ni får markera för att läsa:

- Först och främst.. När jag läste sista kapitlet då Jesse var hos psykologen så fick det mig att undra om något av detta verkligen hade hänt? Vi vet ju att han hade ett mindre psykbryt i första boken och jag har alltid undrat över att han lyckades hitta en ny grupp bestående av en kille och två tjejer. 
Allt verkade så konstigt nu, allra helst när han citerar Poe i slutet, och jag tycker att allt löste sig så himla bra i slutet. De blev räddade, alla kunde botas, han hittade och räddade Caleb, Felicitys bror klarade sig, osv. Har allting verkligen hänt eller är Jesse psykiskt sjuk?

- Om Jesse inte är knäpp, så tyckte jag att det var mycket ologiska saker i slutet och väldigt få förklaringar. Vem attackerade dem? Var det USA och varför anföll de sina egna trupper? Vad hände med resten av världen? Återvände Jesse till Australien? Vad var meningen med viruset och hur hittade man ett botemedel så snabbt?
För många frågos, för få svar.

spoilers slut.

Mitt slutbetyg för denna serie blir att jag ångrar inte att jag läste den, för det mesta var den helt okej och jag älskade de två första böckernas cliffhangers. Förmodligen så tillhörde jag helt fel målgrupp och det var inget för mig. En helt okej serie, men inget jag rekommenderar.

4 / 10