Uppstigandet - Karen Bao

Titel: Uppstigandet
Författare: Karen Bao
Serie: The Dove Chronicles #1
Sidor: 303
Recex: Ja

Femtonåriga Phaet har levt hela sitt liv i en koloni på månen. Hon har knappt sagt ett ord sedan hennes pappa dog i en olycka för nio år sedan. Hon tar hand om plantorna i Växthus 22, låter sin bästa vän föra hennes talan, och håller sig borta från regeringens radar.

Så arresteras en dag hennes mamma. Enda sättet för Phaet att rädda sina yngre syskon från det förnedrande Skyddsboendet är att ta värvning i milisen, den ansiktslösa armé som övervakar månbaserna och skyddar dem mot attacker från desperata jordbor.

Utbildningen är brutal, men det är också här Phaet ingår i en komplicerad men meningsfull allians med den övernaturligt begåvade Wes, en outsider liksom hon själv.

Uppnå hög rang, rädda sina syskon, befria sin mamma: det är så planen ser ut. Tills Phaets logiskt ordnade värld börjar spricka i fogarna.

Först och främst vill jag ge ett stort tack till Modernista för recensionsexemplaret; tack så mycket!

Uppstigandet är en bok jag velat läsa sedan jag först hörde talas om den. Jag menar, en dystopisk berättelse som utspelar sig på månen, kan det bli mycket bättre? Jag blev väldigt glad när jag fick chansen att få den som recex, allra helst när boken faktiskt utkommer nästan 3 månader tidigare i Sverige än i USA, och jag fann att det här var definitivt en bok för mig och jag gillade den riktigt mycket.

Handlingen är väldigt spännande, trots att över halva boken faktiskt bara handlar om Phaets militärutbildning. Redan från början griper boken tag i mig, och den var näst intill omöjlig att lägga ifrån sig. Jag är dessutom väldigt fascinerad av världen, och jag gillar verkligen hur Bao har så många intelligenta lösningar för livet på månen. Trots att det blev lite av en infodump precis i början av boken, så stör det mig absolut inte, och jag är väldigt imponerad över hur välutänkt allting känns. Ett enormt stort plus för världsuppbyggnaden och det faktum att den gör att jag bara vill veta ännu mer.

Phaet är en väldigt intressant karaktär, och jag gillade henne redan från början. Hon är väldigt smart, och jag uppskattar verkligen att hon, trots att hon inte gillar att prata, ändå inte har några problem med att säga ifrån eller stå på sig när det verkligen gäller. Jag tyckte dessutom mycket om hennes amibiton och att hon verkligen kämpade för att nå sina mål. De övriga karaktärerna hamnar faktiskt lite i skymundan från mitt enorma gillande av Phaet, men trots det var det flera utav dem som jag fann intressanta. Bäst var dock Wes och Cygnus, men jag gillade även Umbriel, Nash och Anka.

Ett till stort plus för mig är avsaknaden av romans. Visst finns potentialen där, både till kärlek och en kärlekstriangel, men det läggs i princip ingen tid på det hela, och relationer får utvecklas i sin egen takt. Det finns nästan inga tankar på vem som gillar vem, relationstrams som tar över handlingen, eller annat onödigt dravel, vilket är helt pefekt när storyn är så pass intressant i sig.

Uppstigandet var en utomordentlig läsupplevelse, och den översteg helt klart mina förväntningar. Med en fängslande handling, fascinerande värld, enastående huvudkaraktär, och ett mycket spännande slut så tar den en plats bland mina favoritböcker, och jag längtar redan nu oerhört efter fortsättningen. Rekommenderas varmt.

8,5 / 10