fredag 4 april 2014

The Winner's Curse - Marie Rutkoski

Titel: The Winner's Curse
Författare: Marie Rutkoski
Serie: The Winner's Trilogy #1
Sidor: 355

As a general’s daughter in a vast empire that revels in war and enslaves those it conquers, seventeen-year-old Kestrel has two choices: she can join the military or get married. But Kestrel has other intentions.

One day, she is startled to find a kindred spirit in a young slave up for auction. Arin’s eyes seem to defy everything and everyone. Following her instinct, Kestrel buys him—with unexpected consequences. It’s not long before she has to hide her growing love for Arin.

But he, too, has a secret, and Kestrel quickly learns that the price she paid for a fellow human is much higher than she ever could have imagined. 


Det har varit en väldig hype bland bokbloggarna inför The Winner's Curse, och självklart föll även jag för den. Jag har i princip bara sett positiva recensioner, och mina förväntningar var riktigt, riktigt  höga. Men tyvärr så levde inte The Winner's Curse upp till dessa, och för mig var det långt ifrån den nya favoritboken jag förväntat mig.

Första halvan av boken var mest bara seg, och även om jag inte har något emot långsamma berättelser, så spenderade jag större delen av tiden med att hoppas på att något äntligen skulle hända. Andra halvan var betydligt bättre, det blev både action och spänning, och för det mesta så gillade jag faktiskt handligen. Dessutom var både språket och världsuppbyggnaden riktigt bra, och jag gillade båda mycket.

Kestrel var för det mesta en härlig karaktär att följa. Jag älskade att hon var så smart och duktig på strategi, och jag gillade att hon stod upp för sig själv, samt att hon var väldigt godhjärtad. Jag ställde mig snabbt på Kestrels sida, och jag tror att det var mycket därför jag inte gillade Arin..trots att han faktiskt är kärleksintresset. Arin var en sådan karaktär som jag genast avskydde, och inget han gjorde fick mig att ändra uppfattning. Självklart förstår jag varför han betedde sig som han gjorde, och om jag var i hans situation kan jag nästan garantera att jag skulle agerat på samma sätt. Slaveri är fruktansvärt, och, markera för mindre spoiler --> självklart så tycker jag att de skulle kämpa för att bli fria, spoiler slut. Men trots detta så tålde jag inte Arin, och även om jag älskar att det inte var någon insta-love, så tycker jag inte att han och Kestrel hör ihop.

Jag önskade att jag hade älskat The Winner's Curse, men med sitt sega tempo och avskyvärda kärleksintresse var det inte riktigt en bok för mig. Jag kan dock tänka mig att många av er andra kommer att tycka om den, så låt inte min recension avskräcka er. Boken hade dock sina ljusa stunder, och jag kommer förmodligen att läsa fortsättningen när den släpps. Betyget idag blir ett svagt gillar.

8 / 10

2 kommentarer:

  1. Känns lite som min reaktion på These Broken stars. Den var egentligen inte dålig, bara inte för mig...
    Men snygga omslag har de bägge två!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det tråkigt när det blir så? Men, ja, omslagen är ju fantastiska. :)

      Radera