Titel: The Spindlers
Författare: Lauren Oliver
Serie: -
Sidor: 247
One night when Liza went
to bed, Patrick was her chubby, stubby, candy-grubbing and
pancake-loving younger brother, who irritated and amused her both, and
the next morning, when she woke up, he was not. In fact, he was quite,
quite different.
When Liza’s brother, Patrick, changes overnight,
Liza knows exactly what has happened: The spindlers have gotten to him
and stolen his soul.
She knows, too, that she is the only one who can save him.
To
rescue Patrick, Liza must go Below, armed with little more than her
wits and a broom. There, she uncovers a vast world populated with
talking rats, music-loving moles, greedy troglods, and overexcitable
nids . . . as well as terrible dangers. But she will face her greatest
challenge at the spindlers’ nests, where she encounters the evil queen
and must pass a series of deadly tests—or else her soul, too, will
remain Below forever.
Lauren
Oliver är en av mina favoritförfattare, jag älskar hennes YA-böcker och
naturligtvis ville jag även läsa hennes böcker för lite yngre läsare. Jag hade turen att vinna The Spindlers i en tävling på Goodreads, och den gjorde mig inte besviken.
Som vanligt så skriver Lauren Oliver makalöst vackert, jag bara älskar hennes språk. Hon har skapat en fenomenal fantasivärld, lika underbar som skrämmande. Jag är dessutom väldigt imponerad över alla varelser hon har skapat, mina favoriter var Nocturni och Scawgs.
Jag gillade verkligen Liza. Hon var väldigt modig och bestämd, hennes uppgift var att rädda sin lillebror och hon trotsade alla sina rädslor för att lyckas.
Jag tyckte mycket om Mirabella, en råtta som hjälpte Liza när hon var Below. Hon var så söt med sina kläder och sitt smink, och jag älskade vänskapen mellan henne och Liza. Den började väldigt tveksamt men i slutet utvecklades den till en äkta vänskap.
The Spindlers var en härlig läsupplevelse, lika charmig som kuslig. Jag rekommenderar den både för yngre och äldre läsare!
Favoritcitat:
"Who taught you to go around falling on rats and squishing on hats? Terrible, terrible. Must always be mindful of your manners."
“That was what her parents did not understand—and had never
understood—about stories. Liza told herself storied as though she was
weaving and knotting an endless rope. Then, no matter how dark or
terrible the pit she found herself in, she could pull herself out, inch
by inch and hand over hand, on the long rope of stories.”
8 / 10
Svar: Tack! :D
SvaraRadera