The Iron Trial - Holly Black & Cassandra Clare

Titel: The Iron Trial
Författare: Holly Black & Cassandra Clare
Serie: Magisterium #1
Sidor: 295

From NEW YORK TIMES bestselling authors Holly Black and Cassandra Clare comes a riveting new series that defies what you think you know about the world of magic.

From two bestselling superstars, a dazzling and magical middle-grade collaboration centering on the students of the Magisterium, an academy for those with a propensity toward magic. In this first book, a new student comes to the Magisterium against his will -- is it because he is destined to be a powerful magician, or is the truth more twisted than that? It's a journey that will thrill you, surprise you, and make you wonder about the clear-cut distinction usually made between good and evil.

Sedan jag först hörde talas om The Iron Trial, och samarbetet mellan Holly Black och Cassandra Clare, så har jag velat läsa den. Två av mina favoritförfattare tillsammans, kan det bli annat än bra? Recensionerna har varit blandade, men i mina ögon var det här riktigt bra, och jag storgillade The Iron Trial.

Många tycker att den här boken är något av en rip-off på Harry Potter, men jag håller inte med. Visst finns det vissa likheter; 3 barn, varav 2 killar och 1 tjej, i en skola för magi. En fiende som måste besegras, och lite så. Men om man ska se det på det viset blir det ju omöjligt att skriva böcker om magiska skolor. Man kan inte komma undan med vissa liknelser till ett fenomen så stort som HP, och någon kommer alltid att påminnas om något. Det är ju som att se alla Paranormal Romance böcker som finns som en kopia av Twilight. Hur som helst var det inte riktigt det här jag skulle prata om, utan jag ville bara klargöra att för mig så härmar inte The Iron Trial Harry Potter.

Handlingen var både mysig, spännande, och alldeles magisk, och jag tyckte så mycket om den. Skolan och magisystemet var superintressanta, och jag gillade det hela med The Enemy of Death. Det fanns dessutom en hel del plottwister som var oerhört förvånande, och jag bara gapade i slutet. Slutet i sig var också väldigt bra, och även om vi lämnades utan en cliffhanger, så ser jag ändå så mycket fram emot fortsättningen.

Karaktärerna var väldigt härliga, och jag absolut älskade Callum. Han hade liksom den perfekta blandningen av sårbarhet och sarkasm (typiskt Cassandra Clare), och han fick mig att skratta vid flertalet tillfällen. Jag tyckte dessutom väldigt mycket om både Tamara och Aaron, och jag ser fram emot att få lära känna dem ännu bättre i framtiden. Det fanns också flera mindre bi-karaktärer jag fann intressanta, allra helst Master Rufus och Alastair. 

Samarbetet mellan Black och Clare var näst intill perfekt, och det var för mig omöjligt att veta vem som skrivit vad. Två röster blev till en, och jag älskade språket. The Iron Trial var en riktigt bra bok, och det enda jag önskar var att den hade varit lite längre. En bra uppbyggnad inför vad som ska komma, och jag tror att det här är en serie som bara kommer att bli bättre och bätte. Jag längtar redan efter uppföljaren, och The Iron Trial är en bok jag gärna rekommenderar.

Favoritcitat:

“As he bent closer, he realized they were words -- words his wife had carved into the cave ice with the last of her dying strength. As he read them, he felt them like three hard blows in the stomach.
KILL THE CHILD” 

“They all yelled in excitement. Tamara yelled because she was happy. Aaron yelled because he liked it when other people were happy, and Call yelled because he was sure they were going to die.” 

8 / 10